Swedish

Detailed Translations for svikta from Swedish to German

svikta:

svikta verbe (sviktar, sviktade, sviktat)

  1. svikta (bågna; hänga slappt)
    ausbeuteln
    • ausbeuteln verbe (beutele aus, beutelst aus, beutelt aus, beutelte aus, beuteltet aus, ausgebeutelt)
  2. svikta (kollapsa; ge efter)
    einsinken; versinken; einstürzen; einsacken
    • einsinken verbe (sinke ein, sinkst ein, sinkt ein, sinkte ein, sinktet ein, eingesinkt)
    • versinken verbe (versinke, versinkst, versinkt, versank, versankt, versunken)
    • einstürzen verbe (stürze ein, stürzest ein, stürzt ein, stürzte ein, stürztet ein, eingestürzt)
    • einsacken verbe (sacke ein, sackst ein, sackt ein, sackte ein, sacktet ein, eingesackt)
  3. svikta (hänga)
    einsacken; einsinken; setzen; einpacken; vorfallen; auseinandergehen; prolabieren; ausbeuteln; sichsenken
    • einsacken verbe (sacke ein, sackst ein, sackt ein, sackte ein, sacktet ein, eingesackt)
    • einsinken verbe (sinke ein, sinkst ein, sinkt ein, sinkte ein, sinktet ein, eingesinkt)
    • setzen verbe (setze, setzt, setzte, setztet, gesetzt)
    • einpacken verbe (packe ein, packst ein, packt ein, packte ein, packtet ein, eingepackt)
    • vorfallen verbe (falle vor, fällst vor, fällt vor, fiel vor, fielt vor, vorgefallen)
    • auseinandergehen verbe (gehe auseinander, gehst auseinander, geht auseinander, ging auseinander, ginget auseinander, auseinandergegangen)
    • prolabieren verbe (prolabiere, prolabierst, prolabiert, prolabierte, prolabiertet, prolabiert)
    • ausbeuteln verbe (beutele aus, beutelst aus, beutelt aus, beutelte aus, beuteltet aus, ausgebeutelt)
    • sichsenken verbe

Conjugations for svikta:

presens
  1. sviktar
  2. sviktar
  3. sviktar
  4. sviktar
  5. sviktar
  6. sviktar
imperfekt
  1. sviktade
  2. sviktade
  3. sviktade
  4. sviktade
  5. sviktade
  6. sviktade
framtid 1
  1. kommer att svikta
  2. kommer att svikta
  3. kommer att svikta
  4. kommer att svikta
  5. kommer att svikta
  6. kommer att svikta
framtid 2
  1. skall svikta
  2. skall svikta
  3. skall svikta
  4. skall svikta
  5. skall svikta
  6. skall svikta
conditional
  1. skulle svikta
  2. skulle svikta
  3. skulle svikta
  4. skulle svikta
  5. skulle svikta
  6. skulle svikta
perfekt particip
  1. har sviktat
  2. har sviktat
  3. har sviktat
  4. har sviktat
  5. har sviktat
  6. har sviktat
imperfekt particip
  1. hade sviktat
  2. hade sviktat
  3. hade sviktat
  4. hade sviktat
  5. hade sviktat
  6. hade sviktat
blandad
  1. svikta!
  2. svikta!
  3. sviktad
  4. sviktande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de

Translation Matrix for svikta:

VerbRelated TranslationsOther Translations
ausbeuteln bågna; hänga; hänga slappt; svikta
auseinandergehen hänga; svikta bryta upp; gå ifrån varandra; gå skilda vägar; separera; skiljas; säga adjö; säga farväl
einpacken hänga; svikta anfäkta; binda i kartonger; fånga; förpacka; gripa; hemsöka; kasta; packa; packa in; slänga; slå in; ta fast
einsacken ge efter; hänga; kollapsa; svikta falla ihop; framfalla; gå nedförsbacke; gå under; kasta; kollapsa; prolapsa; rasa; rasa in; sjunka undan; slänga; störta ihop; säcka ihop
einsinken ge efter; hänga; kollapsa; svikta dyka; framfalla; gå nedförsbacke; gå under; hoppa i; huka sig; kasta; kollapsa; prolapsa; rasa ihop; rasa samman; sjunka; slänga; störta ihop; störta samman
einstürzen ge efter; kollapsa; svikta bågna; framfalla; ge med sig; gå nedförsbacke; gå under; implodera; kasta; kollapsa; prolapsa; rasa ihop; rasa samman; sjunka; slänga; ströta in; störta ihop; störta samman
prolabieren hänga; svikta
setzen hänga; svikta avta; blekna; bygga; flytta på sig; flytta undan; förgå; göra en rörelse; kasta; krympa; lägga ner; maka på sig; minska; mobilisera; satsa med aktier; sitta; slänga; spekulera; sätta ner; sätta sig; ta ned; ta ner
sichsenken hänga; svikta gå under; sjunka
versinken ge efter; kollapsa; svikta gå nedförsbacke; gå under; kasta; sjunka; slänga
vorfallen hänga; svikta

Synonyms for "svikta":


Wiktionary Translations for svikta:

svikta
verb
  1. fluktuieren, zögern, sich instabil verhalten, sich nicht entscheiden können
  2. (intransitiv): hin und her neigen, in der Gefahr zu kippen